Fittan.

Jag ser dem från långt avstånd. Fyra killar som står i grupp precis vid ingången till ungdomsmottagningen. Jag hinner tänka på att det är lite konstigt att de står där utanför så här tidigt, mottagningen har precis öppnat. Sedan blir jag orolig. Det ser nästan ut som om dom vakar över porten, och det är vakter som mitt förstånd genast känner att jag inte vill möta.

 

Tio meter kvar till dörren. Fem. De har sett mig sedan länge, och granskat mina steg hela vägen fram. Jag går med snabba steg, blicken ner i marken. Tar tag i handtaget och känner mig översköljd av trygghet.

Lite för tidigt.

Innan dörren stängs hör jag ett hårt ”Är det något fel på din fitta eller?”.

 

Något fel på fittan. Nej, det är inte något fel på min fitta. Min fitta är fan helt perfekt. Men oavsett fittstatus så är det inget den här killen, eller några andra killar, har med att göra. Ilskan som flödar genom min kropp när jag skriver detta är enorm, men just där och då kände jag mig inte arg. Jag kände mig äcklig.

 

Äcklig över att jag tidigt en tisdagsmorgon gick till ungdomsmottagningen för att prata om alla problem som har uppstått i och med att jag satte in min P-stav. Äcklig över att jag har ont i hela min kropp på grund av hormonerna. Äcklig över att mitt humör har blivit till en berg-och-dalbana. Men framförallt äcklig för att en helt okänd tonårspojke talade om mitt kön som om det var något han hade att göra med.

 

På hela resan hem spelade jag upp scenen om och om igen i mitt huvud. Varje gång reagerade jag argt, kom med piskande come-backs om patriarkatets inflytande på unga killar. I fantasin var jag en superfeminist som inte tog någon skit. Tyvärr är man inte så modig i verkligheten alla gånger. Självklart kändes de kaxiga alternativa utgångarna av morgonens händelse mycket bättre än hur det faktiskt gick till. Att jag ljudlöst smet in på toaletten och grät över att vem som helst tydligen kan ifrågasätta min fina fittas funktionalitet.

 

Så, alla ni som har fått liknande kommentarer, bli arga.

Bli helt jävla rasande.

Gråt om ni vill det.

Bli chockade.

Reagera.

Förstå att ingen ha rätt att säga så om era kroppar.

Skäms inte över att ni kanske inte vågade bli arga när det hände.

Och glöm inte bort att det inte är fel på några fittor här inte.

Våra fittor är fan bäst.

 


Lune

 
 

Såhär crazysmiletaggad är jag för min dejtkväll med väldens snyggaste syster. Först middag, sedan Lune-konsert och förhoppningsvis massa syskonpussar. Lune är bra, ni borde också lyssna på henne här. Eller försöka muta vakten på storan så ni också kan gå! Valfritt alternativ accepteras.

 

Frågade för övrigt systra mi om min bild var FÖR crazy (brukar inte le stort på bild, ogillar mina skeva tänder tyvärr. Vilket är synd, alla borde le stort hela tin') och fick svaret: Nejnej, det här är ett crazysmile :3

 

 

Känner mig inspirerad till att le större bara, länge leve glada munnar! 

 

59 minutes in heaven med Jimmie

 

Ni som inte än har sett Jimmie Åkessons avsnitt i SVT-serien Nyfiken på partiledaren borde göra det ögonaböj. Jag kan inte riktigt sätta ord på det, men något med den mannan gör att jag får rysningar i hela kroppen, and not the good ones. Det kan ju bero på det faktum att han är ledare för Sveriges vidrigaste parti... men det är något annat hos honom också som får mig att dra paralleller till sektledare och avföring.

 

Det som gör mig nästan argast är när han talar om sina minnen från sandlådan som liten. Att han snackar om hur kan kände en känsla av VI mot DOM redan då. Så jävla mycket bullshit, fyraåringar kan orimligen uppleva den känslan baserat på kultur och hudfärg. Gör om gör rätt Jimmie, eller bara gör ingenting så vi slipper dig inom svensk politik tack.

 

Dock blir jag lite fnittrig över att person efter person från hans skolgång går ut i media och beskriver Jimmieboy på ett lite annat (och troligen mer sanningsenligt) vis än han själv gör.

 

Slutsats: Ut med rasisterna (och in med feministerna) valet 2014!

 

Puss <3  


Skepp Ohoj!

 
 
 
 

Ikväll skall jag leka sjöman och kasta sand på folk. Kom förbi beachgasquen du också så kan vi bygga slott och dansa fuldans hela natten! Taggar upp med den här musiken <3 

 

 

mmm better not.

 
 

Typ exakt så jag känner gällande alla hjärtans dag. Vill först vara gossigos med alla, men sedan tänker jag efter och känner mest näääe, fuck it. Istället för att vara kärleksfull mot folk en dag om året kör jag tvärt om, hatar kärlek idag och är en bomb av kramarpussarmysochgos resterande 364 dagar. Så det så!  


Flashback från en söndergråten gammal dagbok.

Visat 18.08

 

Han ser det, men väljer att inte svara. Precis just då sprider sig ett obehag i min kropp. Det är liksom inte första gången han gör så här. Läser. Ignorerar. Trots försök efter försök att fokusera på annat borrar sig den lilla jävla gröna fläcken genom alltalltallt. Jag är online. Han är online. Jag tänker på honom. Han tänker inte på mig.

 

Att man inte kan sudda bort ett meddelande. För just nu fyller min hälsning ingen annan funktion än att jag blir mer och mer förtvivlad. Och han, ja han försvinner lite längre bort för varje gång jag skickar ett försiktigt hej.

 

Loggar in på Skype. Även där möts jag av en grön fläck bredvid hans profilbild. Online. Så klart. Jag vet ju att han sitter vid datorn. Tittar på klockan. 18.34. Blir det dumt att skriva här också? JA, skriker min självbevarelsedrift, men trots detta lyder inte händerna. Knappar med snabba fingrar in ett meddelande även här.

 

Som tur är finns det ingen leveransrapport på Skype, så jag kan inbilla mig att det finns en annan anledning än den självklara till varför han inte svarar. Tar en promenad istället. Orkar inte tänka på honom mer, orkar inte gå in på hans profil gång efter gång.

 

Skickat 20.29: ”Men tja! Missade att du skrev! Vad har du för kvällsplaner?”

 

Att ligga på sängen och tänka på dig. Vi båda vet det, men ingen skriver sanningen. Vi båda vet även att du inte alls missade mitt tidigare meddelande. Och du vet dessutom att min båt precis har gått. Så att jag inte skulle få för mig att hänga med dig hela kvällen. Smidigt och diskret tänkte du säkert. Men tyvärr är det så smärtande uppenbart.

 

Den här gången är det jag som ser, utan att svara. Skillnaden är bara att du tycker det är lättande, när jag inte kan få ro i kroppen utan svar från dig.

 

Lika bra att logga ut. Hela processen kommer ändå upprepas imorgon. Det är så vår relation ser ut. Jag trånar, du står ut.

 

 
 

 


Adventure Time!

Emil har introducerat mig till den troligtvis bästa animerade serien ever, Adventure time! (ja, jag har bott under en sten ett par år och totalt missat detta mästerverk.)

 

Allt är bara så jäklans bra, och karaktärerna är liksom to die for. Min favvis är så klart Princess Bubblegum, som är supernördig, feminist (inte uttalat, men hallå det är obvious), drottning över godisriket och har en regnbågsenhörning som husdjur (Lady Unicorn, som för övrigt talar koreanska och är tillsammans med hunden Jake). FATTA PERFEKT KARRAKTÄR VA?

 

Asså alla måste se. ALLA. Om ni inte redan har sett då förstås. Men då kan ni titta en gång till.

 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 

Hur många barn vill du ha?

Dagens bra: Att världens sötaste ettor på skolan där jag jobbar har skrivit kärleksbrev idag som bara smälter alla hjärtan. Vem vill inte få popcorn i magen av någon annan liksom?  

 

Dagens anus: Att Dans Dakar fortfarande inte har släppt något band. DET ÄR FEBRUARI NU, HALLÅÅÅÅ ELLER!?

 

24/1

Fina Fanny har klickat hem den godaste tröjan jag har sett på länge från sheinside. Jag var självklart tvungen att klicka in och kika om det fanns något som kunde falla mig i smaken. Otippat nog (not) så hamnade jag på klänningsavdelningen och kände att shopaholicen i mig ba' KÖP ALLT!



Det är trots allt min födelsedag imorgon. Och löning. Så come to me bbys. Är nog mest sugen på den superknasiga kattklänningen, även om den är rosa.

 

1, 2, 3 & 4 

 

P.S: FÖRLÅT för den enormt dåliga uppdateringen, men har börjat plugga på GU nu, och i starten så är det lite mycket. Inom en snar framtid kommer jag bli lika no-lifeig som vanligt och uppdatera hela tin'.  

 

 


The owls are not what they seem.

I kväll är det Twin Peaks-tema på Jazzhuset. Jag har peppat upp genom att lyssna på det här, drömma om den här, och dricka en damn fine cup of coffee. Pricken över mitt Twin Peaks-i är så röda läppar att till och med Audrey Horne skulle blivit avis.

 

Hoppas vi ses där!

 

 

 
 
 
 
 
 

För det är ingen vanlig dag.

Du är mitt guld. Grattis på 20-årsdagen Matildis, du visar att man kan vara skör och superstark på samma gång. Om du varit man hade jag velat föda dina barn, så är det bara. Tur för mig att vi blir klasskompisar i 4,5 år till, under tiden skall jag komma på en metod för att göra dig min 4-evah, heheh. Tusen bästispussar och gosigos!

 

Vill egentligen skriva värsta långa talet, men blir helt gråtig och klen. Du vet ändå redan vad jag tycker om dig biatch <3

 

 

2013

Här har ni min 2013-lista! Ett par dagar för sent, men vem bryr sig?

 

Gjorde du något i år som du aldrig gjort förut?

 

Jag sökte ett jobb som jag ville ha så himlans mycket att det resluterade i magont när jag skrev min ansökan. Hatar nämligen att bli besviken, och det kan ibland göra att jag missar att våga. Men i år vågade jag, och fick till och med jobbet! Att det sedan visade sig vara rätt trist gör mig inte ett piss, för det visste jag inte innan när hela kroppen typ sprängdes av snällaanställmig-förhoppning. Fick ju trots allt lära känna två enormt goda personer och resa runt hela Sverige.

 

 

Hade du några nyårslöften?

 

Skriver alltid för många löften, som jag aldrig håller. Suger på allt som har med självdisciplin att göra, och då brukar det inte gå så bra med alla INTE-löften. Så 2014 skall mina löften innehålla saker som jag skall göra, istället för en hel drös förbud. Hatar förbud.

 

Vilka länder besökte du?

 

Det blev ett par stycken....

Berlin (Tyskland) över förra nyårsafton och de trötta dagarna efteråt. 

USA, Cuba, Belize och Mexico med skolan.

 

 
 

En fantastisk brudweekend i Edinburgh (Skottland/Storbritannien beroende på hur du ser på det.) med min Johanni. Tycker verkligen det skall bli en tradition att hon och jag reser ihop minst en gång om året. För den flickan är bannemej god!

 

 

En vecka i Barcelona (Spanien) med Sara, Cristian, Mike och festival.

 

 

En helg i Köpenhamn (Danmark) under Daniels födelsedag. Med massa tivoli och mys.

 

En hel vecka hos systra mi i Delft/Amsterdam (Holland). Är jätteglad över att hon pluggar där nere och trivs. Men ännu gladare över att hon kommer hem på heltid snart.

 

 

Och sist men inte minst Thailand, Cambodia och Vietnam med mina bitches.

 

 

Ja, att resa är mitt knark. Vilket kanske syns.

 

Vad önskar du att du gjort mindre?

 

Gråtit. Det är så jobbigt för ögonen liksom. Man blir helt torr i kroppa' också. Dessutom är jag en fulgråtare av rang, så tror min enormt höga gråt-kvot skrämmer folk.

 

Bästa minnet från 2013?

 

Studenten. Så klart.

 

 

Bästa köpet?

 

Mina röda Buffalos från en luffig second hand i Amsterdam. Trots att vi inte har hunnit hänga så mycket än känner jag på mig att vi kommer bli bästisar.

 

 

Vad spenderade du mest pengar på?

 

Resandet! Festivaler och alkohol kommer nog på plats två och tre. Men de flyter lite ihop med vinnaren om man säger så.

 

Gjorde någonting dig riktigt glad?

 

Att min mor och Gagga har stöttat mig så mycket detta året. Och att de har förstått att man inte kan vara superstark hela tiden. Det är inte lätt att greppa att man har en skör dotter.

 

 
 

Var du gladare eller ledsnare i år jämfört med tidigare år?

 

Hah, dagens skämt.

Svar ledsnare. 

 

Favoritprogram på TV?

 

Tittar väldigt sällan på TV. Men blir glad om Sveriges Mästerkock är på om jag nu slår på Tvn. Alla där är liksom så duktiga, så blir helt avis och peppad på att lära mig själv. Även om jag vet att det aldrig kommer hända, heh. TÖNTIGASTE SVARET.

 

Är det något du saknat 2013 som du vill ha 2014?

 

STRUKTUR. Kan någon ge mig struktur inslaget i silkespapper blir jag glad.

 

Vad ser du mest fram emot med år 2014?

 

Sommaren. Men det säger jag nog bara för att det är så kallt och pissigt just nu.

 

 

Blev någon/några av dina vänner föräldrar 2013?

 

Nej. Tacka gudarna för det. Vi är för unga, har för mycket kvar att göra innan kidzen ploppar ut.


Vilka låtar kommer alltid att påminna dig om 2013?

 

Of the Night med Bastille, Allt från Maggios senaste och alla låtar från sommarens Power-Hour!


Den maträtt du åt oftast 2013?

 

Choklad. Det räknas som mat i mina ögon.


De bästa nya människorna du träffade?

 

Min älskade Matilda. Vi hade ju träffats tidigare men flyttade ihop och blev bästabästa vänner under detta året. Hon är mitt allt, på riktigt. Lejonmamman liksom <3

 

 
 

 

Hoppas er nyårsafton var perfekt. Och om inte, skit samma! Nyår blir aldrig som man tänker sig :)

 

Min var fin, men lite kaosig. Vi gick från total lycka och dans till polisbesök. En bra start på ett bra år tror jag. Puss, och hejaheja 2014!

 

 


30/12

 
 

Mina tår skrapar mot badkarskanten. Körsbärsrött kallade du färgen på mina naglar, det kanske stämmer. Körsbärsrött är trots allt en bra färg. Från ytan ringar rök, värmen biter tag i benen. Jag kan inte bestämma mig om det gör ont eller inte. Lite kanske. På ett skönt vis. Skummet makar sig framåt när jag blåser. Min hud tål inte parfymen, men det struntar jag i. Ibland behöver man så många bubblor och så mycket skum att det nästan inte får plats i karet.

 

Spegelglaset har redan immat igen. Samma sak med fönsterglaset.

 

Kanske är det värmen från vattnet som gör det. Eller bakfyllan. Men orden i boken vill inte samarbeta, utan svävar mest runt. Jag tänker på annat, men skummar konsekvent igenom texten utan att lägga mycket energi på vad det faktiskt står på de fuktiga sidorna.

 

Istället stormar tankarna runtruntrunt. Jag släpper liksom, och då blir det livat där inne. Vissa kanske tänker i bilder, jag tänker i ord. Bildar meningar, släpper orden och bildar nya. Det är som att jag hela tiden utgår ifrån att allt är en berättelse, som måste skrivas på rätt vis. Annars får det vara. Vill egentligen bara greppa en penna och få bort lite, det är så dålig ordning där inne. Ja, just nu skrivs då inte allt på rätt vis. Utan snarare helt jävla fel.

 

Ibland blir jag faktiskt förvånad över hur dålig koll jag har på mig själv. Dålig struktur. Det svåraste är när en och samma person tänder olika känslor. Plockar upp för mycket ur stormen. För kan man vara arg på någon som också gör en så himlans glad? Kan man gilla någon som sekunden tidigare har gjort en helt galen av hjärteont?

 

Det hade vart så mycket enklare om man bara kunde känna en sak i taget. Då hade värmen från badkaret tryckt bort allt annat inom mig just nu. Tänk så skönt det hade varit.

 


Önskelistan.

Imorgon är det jul. Typ min favvodag under hela året, vem gillar inte allt julaftonsmys liksom? Här har ni min lista på vad jag önskar kommer ligga under granen:  

 

 
 

- Mick Jagger. Fast för x antal år sedan.  

 
 

- Att 2014 blir det hångligaste året någonsin.

 

 
 

- En Twin Peaks-gadd. Eller ett Twin Peaks-liv. Eller en Twin Peaks-Dale.

 

 

- Att patriarkatet bara upphör att existera över en natt. Snart. Nu.  

 
 


- Skorskorskorskorskor. Helst med skyhöga platåer med mycket snörning.

 

- Men framför allt så önskar jag av hela mitt hjärta att folk tar sitt vett till fånga och inte röstar på SD under valet 2014. Det hade vart bästa julklappen ever. Om just DU ändå sitter och tänker att SD känns som ett just gäng, gå in och läs här om hur det faktiskt ligger till med invandringen. Puss!

 

 


Hemma.

Hemma igen.

 

Här är allt förvirrande, fruset och ovant. Vill liksom inte ta på mig hundra lager kläder för att orka med kylan. Vill inte riktigt ta tag i viktiga saker. Vill inte försöka förstå mig på folk här hemma, för det känns som att jag har tappat bort min sociala förmåga eller något.

 

Så istället kryper jag ihop under duntäcket, lyssnar på julmusik, slår in klappar och sträcktittar julkalendern från klockan sex på morgonen (är fortfarande brutalt jet-laggad. Så somnar senast åtta på kvällen och vaknar mitt i natta' pigg som en lärka.)

 

Hoppas november/december har varit bra för er här hemma. Min resa har varit fin, men kaosig. Så som mitt liv brukar vara i allmänhet helt enkelt. I mellandagarna kan ni få en liten sammanfattning, men just nu får ni nöja er med en trött och osminkad Sanna. Men det skall en också få vara ibland, eller hur?  

 

 

Om

Min profilbild

Sanna

Nittonårigt flickebarn som mest skriver om onödiga saker. Så länge hon får skriva.