Fittan.

Jag ser dem från långt avstånd. Fyra killar som står i grupp precis vid ingången till ungdomsmottagningen. Jag hinner tänka på att det är lite konstigt att de står där utanför så här tidigt, mottagningen har precis öppnat. Sedan blir jag orolig. Det ser nästan ut som om dom vakar över porten, och det är vakter som mitt förstånd genast känner att jag inte vill möta.

 

Tio meter kvar till dörren. Fem. De har sett mig sedan länge, och granskat mina steg hela vägen fram. Jag går med snabba steg, blicken ner i marken. Tar tag i handtaget och känner mig översköljd av trygghet.

Lite för tidigt.

Innan dörren stängs hör jag ett hårt ”Är det något fel på din fitta eller?”.

 

Något fel på fittan. Nej, det är inte något fel på min fitta. Min fitta är fan helt perfekt. Men oavsett fittstatus så är det inget den här killen, eller några andra killar, har med att göra. Ilskan som flödar genom min kropp när jag skriver detta är enorm, men just där och då kände jag mig inte arg. Jag kände mig äcklig.

 

Äcklig över att jag tidigt en tisdagsmorgon gick till ungdomsmottagningen för att prata om alla problem som har uppstått i och med att jag satte in min P-stav. Äcklig över att jag har ont i hela min kropp på grund av hormonerna. Äcklig över att mitt humör har blivit till en berg-och-dalbana. Men framförallt äcklig för att en helt okänd tonårspojke talade om mitt kön som om det var något han hade att göra med.

 

På hela resan hem spelade jag upp scenen om och om igen i mitt huvud. Varje gång reagerade jag argt, kom med piskande come-backs om patriarkatets inflytande på unga killar. I fantasin var jag en superfeminist som inte tog någon skit. Tyvärr är man inte så modig i verkligheten alla gånger. Självklart kändes de kaxiga alternativa utgångarna av morgonens händelse mycket bättre än hur det faktiskt gick till. Att jag ljudlöst smet in på toaletten och grät över att vem som helst tydligen kan ifrågasätta min fina fittas funktionalitet.

 

Så, alla ni som har fått liknande kommentarer, bli arga.

Bli helt jävla rasande.

Gråt om ni vill det.

Bli chockade.

Reagera.

Förstå att ingen ha rätt att säga så om era kroppar.

Skäms inte över att ni kanske inte vågade bli arga när det hände.

Och glöm inte bort att det inte är fel på några fittor här inte.

Våra fittor är fan bäst.