Åh, fina Primavera.
Åh, förlåt käraste blogg. Hade du vart en blomma hade du vissnat. Hade du vart ett barn hade socialen vart här för länge sedan. Jag är en dålig bloggmamma, för har varit och festat hela långa veckan istället för att ta hand om dig. Lite skamligt, jag vet! Men oj så roligt.
Primavera var fantastiskt, blir helt varm i kroppen när jag tänker på det. Nu är liksom festivalsommaren här igen, och invigningen i Barcelona kunde inte blivit mycket bättre. Eller jo, Sara och Mike hade kunnat låta bli att tappa bort sina mobiler. Hot Chips spelning hade kunnat vara bra. Jag hade kunnat frysa lite mindre. Men annars så, helt brutalt bra.
Jag och Cristian bodde hos Xavi nära Viladecans, och killen förtjänar verkligen en medalj i bra hosting. Så himlans artig och gästvänlig. Själva festivalen ägde rum i centrala Barcelona, precis nere vid vattnet. Grymt område, trots kylan in från havet.
När det kommer till musiken var utan tvekan The Knife bäst. Något av det bästa jag har sett faktiskt, stod typ i trans. Åh, så bra. Django Django, MBV och Animal Collective var väldans duktiga också.
Folket på området var trevliga. Väldigt hög medelålder, så jag och Sara kände oss som värsta kidsen. Men det kan vara rätt skönt, för konserterna var inte så bråkiga och folk var inte överdrivet fulla. Det kan ju vara lite härligt, så slipper man bråkiga fullisar.
Men ah, asså The Knife. Är så ledsen över att jag missar dem på Way Out West, får helt enkelt hitta mig en festival i Europa som går av stapeln efter den 10 augusti där knivarna spelar. Typ Pukkelpop i Belgien. Kommer nog bli fint som snus.
Så, nu har jag skärpt mig och återvänt till Sverige och livet igen!