Brölvalla, vi möttes nästan.
Axel fick smaka på lite Fingal-love. Tror han uppskattade det.
Jag tog mig till Bråvalla. Fast ett par dagar för tidigt. Igårkväll flydde vi från vår fina Fingal, satte oss på tåget till Norrköping och pre-festivalfestade med världens bästa Dennis och hans vänner. Det blev fotbollsspel, Power Hour och massa kramgospuss. Mötte dessutom gamla Emmabodarävar, som jag inte sett sedan 2011. Natten var grym, och lång. Men att hitta tillbaka till båten runt niotiden i morse var ändå värt, för solen stod högt och visade oss vägen.
Livet är rätt fint just nu, och jag hoppas att alla Bråvallianer får en grym festival. Även om det sticker lite i mitt Peace&Love-hjärta när jag tänker på hur Bråvallaångvälten mosade min första festival. Men sånt händer ibland.
Kärlek