Nitton.
Nu är jag nitton år. Det där året mellan myndighet och systemet-handlande. Det känns rätt bra, att slippa artonårshypen. Jag hade hoppats på att vakna frälst av ny visdom. Istället låg jag på en obekväm soffa och mådde illa. Men väl hemma på älskade Vrångö blev det mer födelsedagsfeeling med morföräldrar, snyggaste syster och Mamma/Gagga (För övrigt världens bästa par. Finns inga andra som är så knasigt perfekta för varandra.) Och det kändes faktiskt otroligt bra att istället för att festa förståndet ur mig se på På Spåret med hela familjen på min födelsedag. Fira får jag göra imorgon, med pompa och ståt.
Så jag skulle sett ut idag i skolan, men festande i Villa Villerkulla fick finheten att sjunka en hel del.
Kärlek