haltande.blogg.se

Okej, även om nyår var för över en vecka sedan så måste jag allt sammanfatta tvåtusentolv. Och ja, inte för att vara deppig eller negativ eller så, men 2012 var utan tvekan det värsta året i mitt liv. Har nog aldrig förr känt mig så ledsen och värdelös som jag gjort '12. Har aldrig tidigare legat i min säng och gjort ingenting alls under lika långa perioder. Har aldrig tidigare gråtit så mycket. Har aldrig förr tyckt att livet vart så meningslöst. Har aldrig tidigare vart så oförsiktig och dum mot mig själv. Det har vart hemskt. Det värsta är att jag mitt i all min personliga oreda även har gjort andra människor ont, människor jag faktiskt gillar. För när man inte ens klarar av att vara snäll mot sig själv är det extra svårt att vara snäll mot andra.

Självklart har jag gjort mycket fint också, men hela tiden har det där ledsna legat underst och skavt. Jag gjorde allt för att inte tänka på det jobbiga. Åtminstone i början. Sommaren bestod av en lång fest som liksom aldrig tog slut. Jag gjorde inget för att stanna upp och fundera, utan bara körde på, även om jag inte mådde bra och egentligen bara behövde lugna tysta Vrångö, inte hektiska festivaler och fester som pågick hela nätterna. Det fungerade rätt bra under sommaren, men när skolan väl satte igång igen till hösten tog det stopp. Det gick inte att hålla uppe fasaden längre, allt bara rasade. Grunden fanns inte där, för det ledsna hade brutit ned allt. Så hösten blev kall, vidrig och så enormt äckligt lång. När jag tänker tillbaka på 2012 så måste jag verkligen anstränga mig för att se förbi det stora mörka moln som är september-november. För där bakom finns det en del glatt också.

Det som har gjort året uthärdligt är mina vänner, som trots mitt kaosande fortfarande har vart med. Lite irriterade kanske, men alltid där. Hade jag inte haft Ebba som rumskamrat hade jag gått i bitar för länge sedan, hon är nog det bästa som finns tror jag. Hon är även den som faktiskt har sagt att jag borde skärpa mig, vilket behövs ibland. En riktig sån där vän alla borde ha, för hon är så jäklans grym.

Nu är det nytt år. 2013. Och jag vill verkligenverkligenverkligen att det skall bli ett bra år. Ett år utan självhat och tårar. Ett år med kärlek, skratt och genuin lycka, inte bara en mask på samma sätt som lyckan var i fjol. Det skall gå. Så glatt 2013 nu allihopa, för det förtjänar vi efter 365 dagar av skittvåtusentolv.