Om att läsa igen.
På över ett halvår har jag knappt kunnat öppna en bok. Kanske har det berott på att jag helt enkelt behövt en paus, eller på grund av att mitt tålamod tryter. Men troligtvis är orsaken stress. Att det senaste halvårets stressande och jobbiga situation har gjort mig inkapabel till att varva ner och faktiskt njuta av en bok. Tidigare i mitt liv har jag kunnat ligga i timmar och beta av sida efter sida, men nu i höstas tog det helt enkelt bara jättestopp. Och är det så att något inte funkar för mig, då tvingar jag mig inte, utan lägger det åt sidan för en stund.
Men idag har lusten smugit tillbaka. I flera timmar har jag suttit fram på backen och läst ut en bok från pärm till pärm. En hel bok. Det bör tilläggas att det var en tunn pocketbok, men fortfarande. Jag läste på första gången på månader. Kände mig varken stressad, otålig eller uttråkad.
Jag tror det säger lite om livsstilen här på Gunilla. Allt går långsamt, allt får ta sin tid. Du kan utan tvekan tillbringa en hel dag läsandes, för det finns inget annat som kan störa dig. Inget internet, inga fester du inte får missa och inga långa skoldagar. Du kan helt enkelt slappna av, på riktigt. För vad kan vara mer avslappnande än att sitta uppe på däck, höra vågorna tyst klucka, känna solen mot din vinterbleka hud, inte ha den minsta aning om vad klockan är och läsa en riktigt bra bok?
Nu blev jag varm i hela hjärtat...