haltande.blogg.se

Det är svårt att inte tonårstråna när de fem stockholmsgossarna äntrar scenen. I ett par minuter känns det som att alla flickors hjärtan dunkar hårt och högt i takt, alla flickors ögon drömmande dras mot bandet och alla flickors viskningar till bästa vännerna handlar om exakt samma saker. Pojkarna i Urban Cone. De är unga, snygga, musikaliskt begåvade och får till den perfekta hybriden mellan kommersiell pop och lite mer indieklingande melodier.

Det som jag ogillar att de är så extremt medvetna om sina starka sidor. De står där som ett perfekt inslaget poppaket, gör allt precis enligt mallen och spelar sina låtar helt okejbra. Men de tar inte ut svängarna, försöker inte få kontakt med publiken eller ens le. Det är där jag tappar intresset. Visst, när de taktiskt spelar Freak och Kings & Queens efter varandra kan jag inte låta bli att gunga med och dela mina vänners entusiasm. Och att avsluta med populära Urban Photograph gör publiken nöjd. Men att jag flera gånger kommer på mig själv med att fundera på vilken öl jag skall köpa när spelningen är klar istället för att faktiskt lyssna är ett tydligt bevis på att dom glömmer bort att släppa in sin publik. Det är bra, men långt ifrån bäst. Och tonårstrånandet fungerar minst lika bra med hjälp av google och spotify som framför en scen på Pustervik.