Helgen.


- I torsdags hade stackars Märta hemmafest i sin minimala stuga ute på Öckerö. Rutor krossades, bord gick sönder och folk spydde lite här och var. Hatar hemmafester som ballar ur. Och tycker hemskt synd om fröken Wallgren.
- I lördags var det meningen att jag skulle skriva högskoleprov, men efter att ha gråtit mig igenom ett av testproven kvällen innan fick jag nog. Får helt enkelt göra det en annan gång, för nu orkar jag inte. Så istället stannade jag ute på Vrångö och jobbade lite. Sedan tillbringade jag eftermiddagen ute till havs och hjälpte Anton att dra upp sina kuber. Eller ja, att jag hjälpte till är väl en överdrift, men jag höll sällskap och sjöng sjörövarvisor. Bättre än inget. När det närmade sig kväll tog min rastlöshet över och jag impulsåkte ut till Nödinge av alla platser för att fira Plahns födelsedag. Efter det drog jag in till staden igen med destination Rockbaren för att bråka lite med fina Pontus. Usch, ibland är det nästan som om jag har bestämt mig för att bli osams med folk. Och sen blir det så. Men tacka gudarna för att det finns annat gosigt folk man kan hänga med! Avslutade kvällen med surdegs-bak och en hel del kapten Morgan hemma hos Adam.
- Igår var det dansföreställning på operan med mamma och systern min som stod på schemat. Åh så bra det var. Blev lite ledsen över att jag helt saknar förmågan att röra mig snyggt till musik, men mest glad över att dansarna var så duktiga. Fin kväll.
Idag borde jag plugga, men sträcktittar istället igenom hela första säsongen av Community. Mer värt än engelsk litteraturhistoria och filosofiska grundpelare!

Kom och dansa i de småländska skogarna!



Önskelista.
Idag är det exakt två månader kvar till julafton. Två månader kvar till årets utan tvekan mysigaste dag. Detta faktum i kombination med min besatthet av att göra listor resulterar i att min önskelista sakta men säkert föds. Självklart kan man inte få allt här i livet, men detta är vad jag är sugen på just precis nu:



· Julgran. Nu har vi äntligen ett hus stort nog för en riktig jäkla gran. Och mamma har lovat mig att vi skall skaffa en, och att jag skall få pynta den. Ren lycka!
· Flygbiljetter till paris. Helst i början av januari, så jag kan spatsera runt på gatorna i mina kappor och bara älska vintern.
· Ny klänning. Jag har redan hela garderoben full, men finns det hjärterum så finns det plats till minst en klänning till. Helst den blåa sjömansklänningen. Åh så fin den är.
· Extern hårddisk till datorn. Jag har behandlat min lilla Mac så enormt dåligt att jag drömmer mardrömmar om att den lägger ner för evigt och begraver allt på hårddisken så djupt att inte ens den bästa teknik-doktor kan finna det igen. Fy tusan, jag behöver en backup.
· Förmågan att laga god mat. Kan bli svårt att slå in.
· Dr. Martens. Då mina förra blev snodda på Emmaboda känner jag att det är dags för ett nytt par. Helst vita, men det är nog en dum investering med tanke på att jag är en smutsmagnet utan dess like.
· Mönstrade tights. Är så trött på mina vanliga svarta, nu får det allt bli lite livat på mina spiror. Fast ja, liv i svart då förstås.
· En kattkasse. Kan inte sluta kolla in katter, på allt. Tror Selma har gjort mig knasig, men en kissekasse måste jag bara ha.
Jag skrev ditt namn i mina händer.

Lördag.
Min första helg i konceptet tre-veckor-utan-alkohol. För att inte dö av tristess var jag självklart tvungen att hitta på något som inte inkluderar festande. Resultatet blev att jag svängde förbi Röhsska museet och pysslade med finfina Sara. Tänkte först göra en lång tutorial-video om hur man gör dagens hårknut också, men kollade in videon av när jag fixade mig och insåg att den innehöll typ 3847 svordomar. Så struntade i det, jag blir helt enkelt för arg när jag fixar mitt hår. Tråkigt!

(Förlåt för den superkassa kvalitén på bilderna, mor min har snattat den vanliga kameran till hennes skola. Men var ändå tvungen att visa det bästa med hösten, kappor! Har rotat fram alla mina älsklingar igen, som jag har saknat dem.)
Efter pysslandet fick det bli kvällsbio men väldens bästa storasyster. Vi satt och snyftade ikapp till Bitchkram, en mycket sevärd film. Dock fick jag en lite obehaglig känsla i kroppen, Kristin (huvudkaraktären) hade jag för mycket gemensamt med. Denna rädsla över att inte bli något, lite för stora egoism och konstanta behov av att något händer ligger lite för nära.